Fin-besök

Farfar Åke och Inga på besök på KFUK-KFUM Sverige.

Sydafrikanska YMCA:s vision:

To be a socially relevant, active, ecumenical leader that works with young people to transform their lives for Life, Leadership and Service.

Det här funkar rätt bra för mig. Det enda jag har problem med är ordet Service. Får massa konstiga associationer av det. En annan aspekt är ju att olika människor har olika syn på ekumenik och vad som bör innefattas av detta begrepp. Den som lever får se.

Min bil

Jaså, ska du till Sydafrika. Vad ska du göra där?

Kort svar: "Jag vet inte"

Längre svar:

Plockar lite text ur handboken: During the internship the intern works together with staff and volunteers on a full time basis. The youth leader can be seen as a resource person with some organizational experience from a local YMCA-YWCA, who is able to assist the staff and volunteers in running (youth-)projects. ... The role of the youth leader is to get a different cultural experience, and to learn about the situation in another country, and share his/her perspectives by taking part in the work of the hosting YWCA or YMCA organization and assist as much as he/she can. The internship shall be seen as a study period, an opportunity to learn and exchange methods, experience and point of views.

Orden intern och youth leader verkar här anändas synonymt.

Jag har även fått lite sparsam information från Sydafrika. Det verkar vara ett mail skrivet av ingen annan än Sipho Sokhela, sydafrikanska YMCA-YWCAs generalsekreterare. Kul att veta att Sipho Sokhela är pastor, vilket kan jämföras med svenska KFUK-KFUMs generalsekreterare Patrik Schröder som kommer från en bakgrund inom LSU och Sensus. I brevet står det i alla fall om fyra områden det det är rimligt att en praktikant arbetar:

1. Delta i direkta aktiviteter såsom idrott och läxhjälp,.

2. Delta i "written and digital communications". Styra runt med hemsidor och liknande.

3. "Ability to easily integrate into different cultures and societal groups and classes will be helpful , as there is a lot of relationship building within the YMCA as well as external stakeholders." Jag tolkar detta som att det finns intresse av att knyta starkare band både inom och utanför YMCA-YWCA.

4. Delta i byggandet av SAYMCA som nu är i en utveckligsfas.

Detta blir spännande. Vad kan gå fel?

Diverse förberedelser

Diverse reseförberedelser:

• Ställde av bilen alldeles innan jul. Helt obeskrivligt skönt att slippa bry sig om skatt, försäkring, däckbyte, oljebyte, parkeringsplatser och besiktningshelvete. Nån som vill köpa en Renluat Megane '99 kombi? Jag kommer ändå inte att köra den på åtminstone ett halvår.
• Läst diverse böcker och reseguider. Kan nu rabbla diverse skolboksfakta: Durban är Sydafrikas tredje största stad. Boerkriget utkämpades melan 1899 och 1902.
• Tagit diverse vaccinationer. Det verkar inte vara så hemskt mycket att vaccinera sig för. Malariavaccin existerar inte. HIV-vaccinen lyser med sin frånvaro. Ej heller dumhet eller fåfänga verkar sjukvården ha rått sig på.

Sydafrika

Nu har jag fått besked om att det är Sydafrika jag ska till. Ett par spontana reaktioner:

Sydafrika har väl en BNP per capita jämförbar med Sverige?

Helvete. Det kommer att vara höst där. Jag vill ha vår och sommar. Bra timing?

Skummar lite snabbt igenom wikipedia. Några intressanta punkter är:

South Africa undertook a nuclear weapons programme in the 1970s and may have conducted a nuclear test over the Atlantic in 1979.

Along with many African nations, South Africa has been experiencing a "brain drain" in the past 20 years.

It is estimated that a woman born in South Africa has a greater chance of being raped than learning how to read.

Detta kommer onekligen att bli spännande.

Kort lägesuppdatering

Nej, jag vet fortfarande inte om det blir Sydafrika eller Kenya.

Allt jag kan om Sydafrika har jag lärt mig av Tom Sharpe och District 9. Allt jag kan om Kenya har jag lärt mig av en flash-animation med lejon och tigrar som dansar.

Såhär ser förresten en vanlig dag (just idag) ut just nu:

06:00 Uppstigning. Fil-frukost

07:00 Lastar bilen med verktyg och reservdelar. Kör till norrut

10-14 Jobbar häcken av mig i Luleå. Blir blöt av svett och muttrar många ord som inte står i bibeln. När jag jobbar "i fält" finns ingen räddning, ingen plan B. Stöter jag på ett problem jag inte kan lösa finns det ingen chef eller handledare jag kan vända mig till. Ur alla de underliga problem jag stött på i fält har även de mest finurliga lösningarna kommit. 

14:00 Inser att jag faktiskt lyckats med det jag skulle göra. Kör hemåt igen

17:30 Stormar in med andan i halsen på möte på KFUM Umeå.

21:00 Kör hem och hänger i köket. Laptop-party med Anders. Talar nedvärderande om extremistiska föreningar vars namn slutar på -front. Inser att jag idag fått senaste numret av Ordfront. Pinsamt.

Och vad är det här med Twitter? Vad håller folk på med egentligen?

Några ord stulna från David Deida

Most men make the error of thinking that one day it will be done. They think, “If I can work enough, then one day I could rest.” … It never ends. As long as life continues, the creative challenge is to tussle, play, and make love with the present moment while giving your unique gift.

One misunderstanding is that if you do the right thing, then life's storms will stop. If you do the right thing, the storms actually get bigger. This is because they know they can't blow you down like they used to, and now it's going to take a lot more energy to find out if you are conscious.

In any given moment, a man’s growth is optimized if he leans just beyond his edge, his capacity, his fear. He should not be too lazy, happily stagnating in the zone of security and comfort. Nor should he push far beyond his edge, stressing himself unnecessarily, unable to metabolize the experience. He should lean just slightly beyond the edge of fear and discomfort. Constantly. In everything he does.

Boktips. Jag skojar inte. Det här är bra grejjer: David Deida - The Way of the Superior Man

Det civila samhället och varför jag gillar det

Termen Civila Samhället används för att beskriva de organisationer och grupper som INTE är familj, stat eller näringsliv. Det rör sig om ideella föreningar, idrottsföreningar (som nu ofta bör kategoriernas som näringsliv), kyrkor, fackförbund och liknande.

Det tycks mig att det civila samhället har en förmåga att plocka fram det bästa ur folk. Utvecklingen jag genomgått de senaste 4 åren tack vare KFUM Umeå har varit minst sagt omskakande. Jag har gått - eller snarare sprungit - från att vara en vilsekommen pojke till en vuxen individ. För detta kommer jag att vara evigt tacksam och ge tillbaka så mycket jag kan.

Näringslivet och det civila samhället

En ideell organisation jobbar för sina medlemmar. Allt ansvar i föreningen utgår från medlemsmötet. En människa - en röst. I näringslivet utgår allt ansvar från bolagsstämmor. En aktie - en röst. En krona - en röst.

Även syftet med ett företag är helt annat än syftet med en ideell organisation. Målsättningen för varje företag är att skapa vinst åt aktieägarna. Detta mål står över alla andra. Att skapa värde åt kunder och anställda är underställda mål. Att följa lagar och regler är bara intressant i den mån det ökar avkastningen.

SIDA och det civila samhället

Som jag har förstått det så jobbar SIDA väldigt mycket på att utveckla det civila samhället på olika platser i världen. Jag är väldigt nyfiken på att börja nysta i hur stor del av den procent av BNI som svenska staten avsätter till bistånd som faktiskt går till att utveckla den typen av verksamheter. Detta verkar vara en ganska komplex fråga.

Jag vill vara med och bygga på det civila samhället i det mottagarland jag hamnar. Att bygga det civila samhället kan man göra på olika sätt. Man kan starta organisationer och nätverk, slåss i styrelser och bråka med lokala politiker. Man kan starta verksamheter och engagera folk i sin omgivning. Eller så är man bara där. Den enkla närvaron gör så mycket. Att sitta ner med yngre människa och spela alfapet någon timma i veckan kan ge så oändligt mycket.

Boktips: Joel Bakan - The Corporation

Planer

Okej, ungefär såhär ser mitt schema ut det kommande halvåret:

Innan jul får jag besked på VAR jag ska någonstans. Kenya eller Sydafrika.

I slutet av januari åker vi iväg på drygt två veckor utbildning i Stockholm och Härnösand. SIDA ska lära upp oss i allt dom kan om utvecklingsarbete.

Första mars: avresa till mottagarland.

Första juni: hemkomst.

Soft att komma hem just som sommaren här börjar ta fart.

Två sista veckorna i juli ska jag ta emot två praktikanter från Kenya eller Sydafrika och vi ska jobba på lägergård här. Kanske Norrbyskär, kanske något annat.

Pepp!